stundande vår
Våren ligger i luften, men vintern vill ännu inte släppa taget. När solen tittar fram så tar träden i och försöker blåsa bort värmen, de lyckas rätt bra, tyvärr.
Nu börjar det växa i skogen och i vägkanterna, i samma veva börjar mina ögon och min näsa att rinna. Jag nyser, snorar och gråter. I år ska jag försöka att ta mig i kragen på riktigt, skulle vara skönt att få någon typ av medicin mot vilken allergi det nu är jag har, eller vilka.
Jag drömmer om nya vindtäta träningskläder, ett par nya löparskor och varmare väder. Jag vill springa långa sträckor i skogen, känna marken under fötterna, dofterna i näsan och höra det fina fågelkvittret i mina öron. Jag vill springa bara för känslan, jag vill orientera för utmaningens skull och jag vill mest av allt bara bli av med min snuviga näsa så att jag kan få träna på riktigt igen.
I år måste jag köpa mig ett par inlines, nu bor jag ju inte hemma så att jag kan sno brors. Jag vill göra dumma utflykter med bra folk, åka flera mil första gången jag har dem på fötterna för året och sedan inte kunna gå dagen efter.
Usch, jag vill verkligen kunna träna igen. Nu har det varit uppehåll i en vecka, allt tack vare en stukad fot och nu förkylning samt allergi. Jag är rastlös och bitter, den stundande våren har inte gett mig tillräckligt med värme utan istället tagit ifrån mig det roligaste jag vet.
Nu börjar det växa i skogen och i vägkanterna, i samma veva börjar mina ögon och min näsa att rinna. Jag nyser, snorar och gråter. I år ska jag försöka att ta mig i kragen på riktigt, skulle vara skönt att få någon typ av medicin mot vilken allergi det nu är jag har, eller vilka.
Jag drömmer om nya vindtäta träningskläder, ett par nya löparskor och varmare väder. Jag vill springa långa sträckor i skogen, känna marken under fötterna, dofterna i näsan och höra det fina fågelkvittret i mina öron. Jag vill springa bara för känslan, jag vill orientera för utmaningens skull och jag vill mest av allt bara bli av med min snuviga näsa så att jag kan få träna på riktigt igen.
I år måste jag köpa mig ett par inlines, nu bor jag ju inte hemma så att jag kan sno brors. Jag vill göra dumma utflykter med bra folk, åka flera mil första gången jag har dem på fötterna för året och sedan inte kunna gå dagen efter.
Usch, jag vill verkligen kunna träna igen. Nu har det varit uppehåll i en vecka, allt tack vare en stukad fot och nu förkylning samt allergi. Jag är rastlös och bitter, den stundande våren har inte gett mig tillräckligt med värme utan istället tagit ifrån mig det roligaste jag vet.
Kommentarer
Trackback
