antithesis

Jag har en enorm klump i magen och bröstet, den klumpen heter saknad. Jag saknar killarna så fruktansvärt, fucking, jävla mycket! Jag saknar Hultsfred, en vecka av bara sol, alkohol, vänner, musik och livet. Morgnarna i parken inne vid stationen, med en frukost som slår alla hotellfrukostar i hela världen. En filt på marken framför tälten, en öl i ena handen, en cigg i den andra samtidigt som man är omringad av de allra bästa.
Jag bryr mig faktiskt inte alls om hur vida jag får ett sommarjobb i år när jag tänker efter. Jag ska jobba på Hultsfred med tälten i år också och på så vis är min biljett säkrad. På så vis är min sommar säkrad. Bara jag klarar hyran hela sommaren så känns det lugnt, Hultsfred väger tyngre än att kunna leva hyggligt även efter sommaren.
Jag hoppas så mycket på att alla kan komma loss från jobb och liknande så att vi kan samlas på festivalen även i år, förra året saknade vi några och det vill jag inte göra i år igen.

Första året på gymnasiet var nog det bästa året under min skoltid än så länge, sjuan var väldigt bra även den men ettan slår nog det året. Jag fick, efter några års trånande, min underbara pojk och med honom kom det en hel drös underbara pojkar. Jag är så fantastiskt glad för att jag fått lära känna alla, jag älskar er pojkar.